På morgonen den sjätte september anländer vi med tåget i Guilin. Vi skall snart bege oss vidare till vårt första stopp, Yangshuo. Vi skall åka med lokalbuss. Detta innebär att man letar rätt på en buss som skall dit och hoppas på att bussen lämnar staden så fort som möjligt. Om det finns plats över på bussen så kan man riskera att få åka runt i staden för att leta efter fler passagerare, vilket i sin tur kan ta upp till en timme. Vi hade någorlunda tur och fick åka relativt direkt till Yangshou. Några tillkom och några klev av under den 1, 5 timme långa turen till Yangshou.

På bussresor har det varit skönt med en kinesisktalande gruppledare… för han har fått alla rökare att inte röka i bussen. Vilket uppskattas!

Yangshou är en väldigt vacker liten by/stad. Det negativa är att det är väldigt turistiskt där. Fast skall man se det från den positiva sidan (vilket man skall) så är det en mjukstart till Kina.

Det finns gott om barer/restauranger som serverar både kinesisk och västerländsk mat (om man så önskar). Många turister som förhoppningsvis handlar något i en av de otaliga små affärerna eller kanske köper ett vykort eller två av någon av gatuförsäljarna.

Här lärde jag mig mina första kinesiska ord. Det var varken öl eller hej utan BOJA! Jag vill inte ha…

Man får inte vara i fred någonstans, det är lika gott att vänja sig för så är det i Yangshou.

Den första kvällen i Yangshou anmäler jag mig, Anette Pettersson, frivilligt på en matlagningskurs. Vi fick laga sex olika rätter (lite kyckling, grönsaker, biff). Vad rätterna heter kommer jag inte ihåg utan måste titta i kokboken som jag köpte med mig. För att bevisa att jag faktiskt lagat mat på min semester så har jag säkrat en bild på detta. Vet inte om jag annars skulle bli trodd av alla!

Efter matlagningskursen går vi ut och tar ett par öl och har bara trevligt. Det är inte många kineser på på baren, endast de som jobbade där och kineser som idag inte bor i Kina.

(2005-09-06)