Julresan 2003 spenderades i Vietnam, Kambodja och Thailand.
(2003-12-05)
Hello!
och som vanligt blir detta ett mail utan våra tre sista bokstäver (har dock justerats vid publicering på hemsidan). Vet inte om det är lättare att skriva som ovan eller att ersätta dem med åäö. Så jag kör som jag brukar, dvs att det blir aao istället för med ring och dubbla prickar.
Idag är det onsdagen den 3 december och jag har nu varit i Vietnam sedan i söndags eftermiddag.
För som sagt var i vag i fredags eftermiddag – en gråa och trist dag därhemma för att landa i en helt annan världsdel som känns så långt hemifrån som det bara går.
Resan, ja, den gick bättre än normalt. Slumrade en del – tvärs emot vad jag brukar. En hel del tack vare att man på planet hade en personlig videoskärm. Så fort en film började ta lite fart så slumrade jag in en stund… sedan var det dags för att hitta tillbaks till ratt ställe på filmen… Så höll jag på under nästan hela resan….
Landade en timme sent i Bangkok tog mig in till hotellet och drog genast ut på en liten promenad. Då jag inte bodde riktigt på samma ställe i staden som förra gången så gick jag lite konstigt men hamnade anda där jag tänkt… inte med flit men ändå… Åt en hyfsad middag med förrätt och huvudrätt för en femtiolapp. Lite annat än vad man betalar hemmavid. Fortsatte min promenad genom MBK (stort shoppingcenter) och därefter ut på gatan för att ta skytrain tillbaks till hotellet. Från skytrain till hotellet var jag – om jag inte vill ta en stor omväg – tvungen att passera Patpong.
Tog en lugn kväll för att dagen därefter ta flyget till Saigon/Ho Chi Minh City. För att reda ut begreppen Saigon/Ho Chi Minh City så är Saigon motsvarande distrikt 1 ett av många distrikt i HCMC. Så jag bor faktiskt i Saigon. Rummet helt OK – lite större än tänkt men vad 17, för 20 USD per natt så är det vart det.
Har nu äntligen fått rätt dygnsrytm i kroppen.
Någon frågade om träning innan jag för. Jo, jag vill allt lova att det får man i denna stad. Varje gång man skall passera ett övergångsställe – eller rättare sagt – en gata….
Det finns på ett fåtal ställen ”gröna gubben” men de verkar mest vara till prydnad. En julprydnad eller så. Att gå över gatan är ett mindre äventyr i sig… Även om man vänjer sig. Det kommer många moppar, och då menar jag MÅNGA… på en gång. Ingen släpper frivilligt fram någon annan… Bilar däremellan. Tut Tut Tut – flytta på dig har skall jag fram… och där står man på trottoaren och tanker hur kommer JAG över har? Rott ljus tanker man först… men då kommer ju många moppar från sidogatorna istället – eller de som inte bryr sig om det röda ljuset… Då inser man att det är bara att gå… ha lite kolla på de som kommer. Typ lite intervallträning. Skynda en bit. Stanna. Titta. Skynda en bit till. Titta aldrig tillbaka… och efter ett antal intervall så har man kommit över. Höger eller vänstertrafik spelar inte så stor roll, du måste vara beredd på att de kommer från alla hall…. och på ett antal stallen så är trottoaren blockerade av moppar. Vilket innebar att Även om du går på trottoaren så får du vara beredd på att du när som helst kan ha en moppe framfor tårna.
När man kliver ut ur hotellet på morgonen så är det första du hör
- någon som sitter på en tuk-tuk och ropar madam
- någon som sitter på en moppe och klappar händerna …
de båda vill sälja transport och sightseeing… ovanstående två händelser inträffar sedan hela dagen så fort du är ute på gatorna… man blir ganska bra på att inte se eller höra…
Vad har jag då gjort hittills? Jo, jag har vandrat runt i staden som ser likadan ut vart man än kommer…. så det är lätt att gå vilse… så man hamnar någon helt annanstans än vad man har tänkt.
Igår var jag iväg på en endags tur till Mekongdeltat. Det finns flera varianter, typ 2 och 3-dagars också, men jag bestämde mig för att en dag var lagom för mig…
Åkte buss söderöver och fick sedan åka båt fem minuter innan de stannade på första stället där de tillverkade rispapper, kola och popcorn. Därefter var båtturen i ca 1 och en halv timme.
Lite lunch och ytterligare en liten fabrik att titta in till…
Därefter tillbaks till HCMC.
Under turen berättade de lite också om den vietnamesiska kosten, och då framfor allt den delen som förefaller lite udda för oss västerlänningar. De äter hund… inte så mycket i Mekongdeltat – men i övriga landet. De berättade att om du har en hund i HCMC så kanske den forsvinner en dag… räkna inte med att se den igen. Troligen har den varit någons middag. Orm… ja de dödar ormar och lägger in dem i risvin 55%. Ligger i vinet ett är och därefter är den bra för allt, exempelvis onda ryggar. Kanske skulle man nyttjat det alternativet istället för träning… de gav tipset att ta ett glas tre gånger om dagen, morgon middag kväll var ett bra satt att inta drycken för att slippa det onda.
I övrigt så är de fortjusta i risvin – man blir ju full… av öl är det ju bara magen som blir full….
Råttor går också att äta – i varje fall de som lever i risfälten, de äter ju bara ris. Stadsråttor var inte att rekommendera.
Nu har jag ”bara” två dagar kvar på egen hand har i staden. Tror också att jag kommer att mesta bara vara. Nu börjar jag få lite koll på hur staden är… de första dagarna kände jag mig mest förvirrad – nu hittar jag lite bättre.
Det är varmt och fuktigt vilket tar på krafterna. Man blir seg…
Prismässigt tycker jag att mycket är billigt. Har idag köpt nio cd-skivor (kopior förstås) med helt OK ljud för under femtiolappen. Hittade idag KFC (har inte ätit där) och en måltid där ligger strax under 15 kr. De måltider jag har ätit har legat runt 30 kr inklusive dryck.
Turen till Mekong igår, 9 USD inkl. lunch.
Nu är det snart dags för mig att inta dagens middag.
Skall bara surfa runt lite först…
Ha det himlans gott!
Många varma kramisar
från
Anette