Julresan 2004 tog mig till Vietnam, Laos, Thailand, Singapore och Malaysia

2004-12-11 – 2005-01-15

Hello my friends!

Sitter nu klockan 18 lokal tid i Hanoi och skall få till mitt första resemail för resan. Som vanligt så saknar jag det svenska alfabetets tre sista bokstäver (kommentar – jag har justerat i efterhand på en del ställen men har troligen missat ett och annat). Jo, jag vet att man kan få fram dem genom kombinationstryckningar. Men det tar så lång tid och man får inget flyt i skrivandet.

Började fredagens morgon bra. Gick upp i tid och hade gott om tid…. för att packa – för det hade jag ju inte i traditionell ordning inte gjort. Tog det lugnt och fint. Hör min fars röst i huvudet hela morgonen. Bilen är ju smutsig inte kan den se ut så där….. så klockan åtta var jag helt enkelt tvungen att fara iväg och få bilen tvättad. Va, inte packat klart och flygbussen skulle gå 0940. Lugnt det fixar sig – annars får jag väl ta taxi eller så. Var hemma nio igen fick visst skynda lite så jag hann med bussen. Vad då? Det var ju hela fyra minuter kvar tills bussen skulle gå….  Och även om ni nu säger att jag är knäpp – så är det så har det brukar vara när jag far iväg, så jag är van 🙂

Var uppe på Arlanda två timmar flygets avgång. Visst är det kul med nya datasystem – stackarn som skulle få med mig på planet behövde nästan 15 minuter för att få in hela trippen på en gång.

Flygturen från Stockholm till Kuala Lumpur tog fyra filmer och en omgång dataspel, summa 11 timmar. En paus i Kuala Lumpur för att flyga vidare till Hanoi vilket tog 3,5 timmar. Denna senare del av resan var tuffare än den första. Mest beroende på att mannen (gubben) bredvid mig troligen var van att få all plats han krävde så han satt en bit in på min plats också. Kan väl säga att han var döv för han förstod ingen engelska over huvudtaget och blind var han faktiskt. Vilket märktes extra väl när hans te inte stannade kvar i sin kopp…. dock inte över mig.

Kom fram till Hanoi och hittade min förbokade transport till Anatt Petrson. Det tog ungefär en kilometer innan man insåg att man var i Vietnam igen. tut tut tut tut tut – ja visst ja man tutar ju på allt som rör sig. Kvinnorna hade denna dag? ett extra jobb – med att plocka bort skräp och sopa motorvägen. OBS! inga maskiner. Man blir lite fundersam ibland…

Väl framme på hotellet och ut på en tur i stan. Ojdå inte lika mycket trafik som i HCMC (Saigon). Vad skönt… fast det visade sig i dag måndag inte vara riktigt sant. Däremot har jag upptäckt en annan fara med mopedisterna… det är inte bra att SMS:a samtidigt som man kör. I vart fall inte om det kommer fotgängare som räknar med att de flyttar på sig. Så nu måste man vara extra försiktigt.

Igår råkade jag på en vietnamesisk kille som heter Van och som ville öva på sin engelska. Han guidade mig runt lite i stan . Givetvis ville han ha betalt för det också, något annat hade jag inte räknat med, helt OK.

Fick lite mer information om landet, bl a berättade han om hur det är att bo på landsbygden och gå i skolan. Han hade 10 km att gå och började klockan sex på morgonen. Innan skolgång fick de ingen mat alls. Dagens första måltid var vid lunch då man var tvungen att gå hem igen…. Så nu har jag också akt moped i Hanoi – en upplevelse sig. Man väjer gärna så sent som möjligt…. Lite bättre än i HCMC var de på att stanna för rött… OBS lite bättre. Man skall aldrig vara saker på att det inte kommer en moppe…..

I morse när jag kom ut på gatan så kunde jag också se deras ”grinighet”. De var riktigt ilskna på alla som hade blockerat hela trottoaren med moppar, sin affär eller vad det nu kunde vara. Alla blev tvungna att städa så pass mycket att man kunde använda trottoaren för att gå på. Just som man vant sig att alltid gå på gatan. Annars vet man aldrig var man blev fast… i någons kök eller mitt bland ett gäng moppar.

Och som vanligt ser man lika rolig ut för emellanåt så är det fnitter när man passerar. I går när jag var vid HCM – mausoleet (stavningen???) så hamnade jag mitt bland en skolklass med mindre barn. Tror nog att jag var roligare att se än HCM själv, för de fnittrade glatt at mig.  Annars är det mest gamla tanter och just små barn som tittar mest. Fast man är ju van sedan tidigare och tur är väl det.

Närmast på almanackan står nu Water Puppet show om några timmar. Slog till med första klass biljett för 40000 Dong. Det är konstigt det har med valuta… så fort det står en massa nollor efter så uppfattar man det som mycket pengar. 1 dollar = 15700 Dong. Så biljetten kostar cirka 20 kronor…  Man reagerar på att lunchen kostar 50000 Dong… bara för att man inte gick till det billigaste stället. Men det är ju inga pengar att tala om egentligen. Lite hjärnspöken bara – tror jag…..

Jetlagen börjar ge med sig och hoppas att den är OK i morgon för då skall jag lämna Hanoi för en tvådagars tur till Ha Long Bay för att kvällen i övermorgon fara till Sapa, nattåg. I Sapa kommer jag att ge mig ut på vandring med boende hos lokalbefolkningen (homestay). Spännande.

Det som jag också hade tänkt göra var att se Perfumed Pagoda. Men arrangören av ovannämnda turer har ställt in sina resor dit pga av daliga vägar och mycket damm, pga att motorväg håller på att byggas. Alternativet för att åka dit är att åka med en annan arrangör men på något satt tror jag att det finns en poäng i deras resonemang. Enligt uppgift är arrangören en bra sådan. Så jag får se hur jag gör om jag andrar mig eller ej.

Annars är det efter turerna dags att bege sig till Laos….

Nu skall jag bege mig och få lite middag i magen.

Många kramisar från

Hanoi och Anette

Hanoi