Vi börjar dagen tidigt med att få frukost klockan 0600. Efter frukost klämmer vi in oss i en liten lokalbuss. Färden går nu upp, upp, upp för berget. Vägarna är smala och krokiga och på stora delar så pågår vägarbeten. Vägarbetena gör att det tar över tre timmar för att komma upp till den plats där linbanan. Linbanan tar oss up den sista biten upp till dryga 3000 meters höjd över havet. Toppen på Mount Emei är 3099 meter över havet.

När vi väl kommer upp med linbanan så kan vi se en klarblå vacker himmel över våra huvud och en massa moln nedanför oss. Molnen gör att sikten är i princip obefintlig. Vi kan inte se mer än det område som är utsiktsplatsen för Mount Emei.

Uppe på platsen finns ett räcke vid en trappa full med hänglås. Om man är ett par så kan man köpa ett hänglås och på så sätt låsa in kärleken. Att öppna låset igen går inte då det inte finns någon nyckel…

Vi var uppe på toppen i cirka 45 minuter innan det var dags att bege sig nedåt igen.

Normalt skall man nu kunna välja mellan två alternativa vandringar, en från toppen och ned till den kommande nattens kloster och en som innebär att man åker ned (ca 1½ timmes bussfärd) och vandrar lite lätt uppför.

På grund av dimma så rekommenderades inte vandringen nedåt, då man ändå inte kunde se så mycket och att det kunde vara lite halt.

Vandringen nedåt hade inneburit 6 timmar vandring nedåt i flera tusen trappsteg. Kräver inte så mycket kondition som starka ben.

I vårt fall kom vi alla att fara ned och ta den lättare vandringen.

Efter lunch på ett stort ställe fullt med turister och utspisning av mat i värsta turistfällestil så var det då dags att vandra mot nattens kloster.

Bussarna till vänster är några av alla de turistbussar som stod uppställda på parkeringen vid dagens lunchställe.

Området är med på UNESCOs världsarvslista (World heritage). Området har asfalterade gångstigar och trappor. Det är väl utbyggt och lätt att vandra i. Mycket turister!

Det är ett område där man inte får röka enligt skylten som vi såg NO SMOKING I FIRE PROOF FOREST. Ja, om man inte får röka när det är brandsäkert… undrans när då det är OK att röka… Fast detta var det ju ändå ingen som brydde sig om.

På vår vandring upp så är det avsnitt som det finns gott om apor. Apor som tar allt de kan komma över. Vi fick därför order att inte ha något löst framme, t ex i hand eller ytterficka på ryggsäckarna. För att skrämma aporna så hade också ett par i gruppen en pinne och flertalet stenar i handen. Pinnarna och framför allt stenarna skulle man ha i avskräckande syfte. Det räckte att visa stenen så backade aporna bort.

Hade man glömt vattenflaskan i ytterfack då gick man inte säker vilket Morris fick uppleva. Tre apor kastade sig över ryggsäcken för att försöka få tag i flaskan. En del av aporna var rätt så stora så jag skulle inte tycka att det var jättekul att få tre apor hängandes i ryggsäck och kläder.

Efter den lätta vandringen så kommer man till en trappa! Många trappsteg är det men belöningen yttrar sig i en kall och god öl på Hard Wok Café. Då glöms snart alla trappstegen bort…. Efter ölen så var det bara att ta de sista stegen in på templet där vi skulle sova över natten.

2005-09-15