Dag 2 på Yangtze började med ett morgonbesök i ett tempel. Jag tänkte att jag kan väl ta mig upp ett par våningar, det får räcka. Oj, vad jag lurade mig själv. Som vanligt är det många kineser! Det fanns en trappa igenom hela byggnaden och det var då naturligtvis enkelriktat… bara 12 våningar. Det blev att snällt vandra uppåt tills man kom ända upp.

Väl uppe på toppen i det höga tempeltornet kom vi ut på en platå där resten av templet fanns. Lite annorlunda mot tidigare tempel jag varit i. I detta tempel sålde man mängder av turistprylar (souvenirer – heter det visst också).

Tempel i Kina är i allmänhet inte lika väl underhållna som i andra delar av sydostasien. De är emellanåt lite nedgångna och skulle må bra av lite underhållsarbete.

En liten rolig episod hände här. Vår båt lade till utanför en annan båt. Då den andra båten ville fara vidare var vår båt tvungen att flytta på sig. Vår trötte och nyvakne turledare fick ”lätt” panik. Han såg oss i templet och båten började röra på sig. Han hade missat att vi hade en tid att passa och att båten endast flyttade på sig för båt nummer två. Rolig för oss – mindre rolig för Robin då han höll på att få panik.

Senare under dagen kom vi till tempel nr och Ghost city. Templet ligger bakom en stad som nu håller på att monteras ned.

En helt ny stad har byggts upp på andra sidan floden. Den gamla staden håller man på att montera ned. Montera ned då man tar vara på allt som går att ta vara på. Det innebär att man inte spränger eller använder sådan kraft att materialet förstörs i onödan.

När husen är nedmonterade så schaktar man och ser till att marken är platt. Hela platsen där staden är idag kommer ju att vara under vatten. Det är svårt att förstå vilka ingrepp man gör för att höja flodens vattennivå.

På bilderna framgår det inte heller hur högt man kommer att höja vattennivån. Det är mycket!

Bakom spökstaden ligger nästa tempel. Ett tempel som så många andra. Nedan följer instruktionen för oss turister. Go on with your visit! Stanna inte här utan rör på dig 🙂 Engelskan lämnar ibland lite att önska – fast det ger också tillfälle till en del skratt, då missförstånden är uppenbara.