Låååång resdag i Botswana

Första dagen i Botswana innebar lång färd mot campen.

Nedan följer lunchstopp och elefant som vi såg på vår färd. Trädet är ganska stort och kontrasten blir extra tydlig när man ser the truck bredvid trädet.

Det var ett annorlunda stopp för stället fullkomligt vimlande av små larver. De tog alla chanser att klättra på en och var man inte försiktig nog så kanske man fick lite extra proviant till lunch.

Lunchen tillagades av ett av teamen. Lunchen bestod denna dag av smörgås med ost, grönt och lite dryck (samt kanske för någon, vem vet en larv eller två).

Under resan får vi också se en elefant vid sidan av vägen. Då vi inte är vana vid elefanter så nära oss och vägen så blir det lite upphetsning i the truck.

Elefanten börjar då vifta med öronen och lyfta på snabeln. Sedan börjar den också markera med ena benet. Vår guide säger då till oss att vara tysta för vi gör elefanten orolig. Rörelserna med öron, snabel och fot är en markering på att elefanten är beredd att gå till anfall. Vi tystnar genast och elefanten lugnar ned sig och börjar gå åt andra hållet i stället. Inte riktigt vad jag är van vid hemifrån precis…

Under den sista timmen eller två timmarna av dagens färd mot campen så öste regnet ned.

Bussen (eller the truck (lastbil) som våra ledare vill att vi skall kalla fordonet, så härifrån från kommer jag att  benämna den som the truck) svänger så småningom av mot dagens camp. Det är nu mörkt och det har regnat mycket det senaste timmarna. När vi svänger in så börjar en låt spelas… den är om Londons tunnelbana och hur blött och eländigt det är och slutar med ”I want my money back” och det beskriver mångas känslor denna stund då vi svänger in på en camp vars mark består av röd jord. Ja, fast inte nu förstås för nu är det röd lera.

Det är bara att kliva ut och hitta en plats som inte är under ett par centimeters lera och där tältet kan sättas upp. Denna del löser sig ganska bra och det är bäst att gå barfota och då känna leran flyta upp mellan tårna. Ja, ja vad skall man göra? Skor? Ingen mening. Men i alla fall så har regnet sluta falla och det börjar torka undan så det går efter middagen att ta sig fram till toalett och dusch utan att behöva gå i allt för djup lera.

Efter att tälten sätts upp så så fixar vi gemensam middag. Vi är indelade i lag och denna dag tillhör jag diskgänget. Att vara fem personer som diskar i två baljor innebär att det blir att turas om för att göra jobbet, dvs inget slitjobb direkt.